Franska revolutionen
Den franska revolutionen är en av de punkter i historien som människor för alltid kommer att minnas och som medför enorm förändring för resten av världen. I fallet med den franska revolutionen skedde flera saker i dess kölvatten: en mängd feodala privilegier avskaffades, flera monarkier avsattes, många samhällen sekulariserades, och i stort kan man säga att den franska revolutionen bidrog till att sprida socialistiska, liberala och demokratiska reformer över i första hand Europa men även resten av världen.
Orsakerna bakom den franska revolutionen är en kombination av de idéer och filosofier som uppkom på 1700-talet och de materiella tillgångar som fanns i Frankrike i slutet av århundradet (eller snarare bristen på materiella tillgångar). Bland borgarna och adeln läste man filosofer som Voltaire och Rousseau, vars tankar tillsammans med sina andra samtida filosofer har kommit att kallas upplysningen. Det var tankar om folkstyre och om människans sunda förnuft. Samtidigt hade den industriella revolutionen skapat en framgångsrik ekonomi i Storbritannien, och många såg deras parlamentariska system som en förebild. Dessa nya tankar inspirerade uppror mot den totala kungamakten som rådde i Frankrike, och droppen som fick bägaren att rinna över skulle bli den missväxt under 1788 som följdes av en mycket hård vinter. Detta fick till följd att livsmedelspriserna steg, samtidigt som arbetslösheten ökade. Trots denna fattigdom bland folket samlade kungen samtidigt ståndsriksdagen för att få till stånd ett nytt beskattningssystem, för att fylla statskassan som tömts av levernet vid hovet och av Frankrikes bidrag till den amerikanska revolutionen.
När det visade sig att det tredje ståndet (borgare och bönder) inte skulle få rösta per capita i denna fråga, och alltså inte få majoritet, utropade de sig självständiga som ”nationalförsamlingen”, och sade sig själva vara den enda församlingen med rätt att fatta beslut om Frankrikes lagar och skatter. Kungen verkade till en början acceptera denna församling, men började snart samla sina militära styrkor runt palatset och över Paris. När rykten började gå att kungen planerade en massaker började folket i Paris ta till vapen. Den 14 juli stormade man Bastiljen i jakt på vapen för att stå sig mot kungens armé. Denna händelse brukar räknas som det verkliga startskottet för den franska revolutionen.
Idag kan det ibland tyckas att det inte längre finns lika viktiga politiska frågor kvar att kämpa för, utan att människor i allmänhet endast söker underhålla sig. Oavsett om det är sant eller inte, finns det verkligen många sätt att underhålla sig idag.