Tag Archives: Liberalism

Franska revolutionen

Den franska revolutionen är en av de punkter i historien som människor för alltid kommer att minnas och som medför enorm förändring för resten av världen. I fallet med den franska revolutionen skedde flera saker i dess kölvatten: en mängd feodala privilegier avskaffades, flera monarkier avsattes, många samhällen sekulariserades, och i stort kan man säga att den franska revolutionen bidrog till att sprida socialistiska, liberala och demokratiska reformer över i första hand Europa men även resten av världen.

Orsakerna bakom den franska revolutionen är en kombination av de idéer och filosofier som uppkom på 1700-talet och de materiella tillgångar som fanns i Frankrike i slutet av århundradet (eller snarare bristen på materiella tillgångar). Bland borgarna och adeln läste man filosofer som Voltaire och Rousseau, vars tankar tillsammans med sina andra samtida filosofer har kommit att kallas upplysningen. Det var tankar om folkstyre och om människans sunda förnuft. Samtidigt hade den industriella revolutionen skapat en framgångsrik ekonomi i Storbritannien, och många såg deras parlamentariska system som en förebild. Dessa nya tankar inspirerade uppror mot den totala kungamakten som rådde i Frankrike, och droppen som fick bägaren att rinna över skulle bli den missväxt under 1788 som följdes av en mycket hård vinter. Detta fick till följd att livsmedelspriserna steg, samtidigt som arbetslösheten ökade. Trots denna fattigdom bland folket samlade kungen samtidigt ståndsriksdagen för att få till stånd ett nytt beskattningssystem, för att fylla statskassan som tömts av levernet vid hovet och av Frankrikes bidrag till den amerikanska revolutionen.800px-Le_Serment_du_Jeu_de_paume

När det visade sig att det tredje ståndet (borgare och bönder) inte skulle få rösta per capita i denna fråga, och alltså inte få majoritet, utropade de sig självständiga som ”nationalförsamlingen”, och sade sig själva vara den enda församlingen med rätt att fatta beslut om Frankrikes lagar och skatter. Kungen verkade till en början acceptera denna församling, men började snart samla sina militära styrkor runt palatset och över Paris. När rykten började gå att kungen planerade en massaker började folket i Paris ta till vapen. Den 14 juli stormade man Bastiljen i jakt på vapen för att stå sig mot kungens armé. Denna händelse brukar räknas som det verkliga startskottet för den franska revolutionen.

Idag kan det ibland tyckas att det inte längre finns lika viktiga politiska frågor kvar att kämpa för, utan att människor i allmänhet endast söker underhålla sig. Oavsett om det är sant eller inte, finns det verkligen många sätt att underhålla sig idag.

Adam Smith

När den ekonomiska historiens största män räknas upp brukar namnet Adam Smith nämnas allra först. Skotten personifierar på många sätt en hel ideologi, och många efterföljande ekonomer och politiskt intresserade har hittat inspiration och visdomsord i Smiths verk. Det stora intresset för hans gärning har också fått den oundvikliga konsekvensen att Smiths idéer förvanskats och missförståtts genom historien. Ändå är de flesta överens om att Smith tillhör de verkligt stora ekonomerna och filosoferna, som var långt före sin tid med tanker om frihandel och näringsfrihet. Redan under sin livstid blev han känd som en radikal fritänkare, vars idéer vann både anhängare och belackare. Det är därför inte så konstigt att Smith har fortsatt att polarisera människor även efter sin död.

 

Adam Smith föddes 1723 i Skottland och det var också i sitt hemland som han skulle tillbringa större delen av sitt liv. Med undantag för sju års studier i engelska Oxford blev han Skottland trogen och många har poängterat Storbritanniens inflytande på Smiths texter. Han fick en gedigen akademisk utbildning som han påbörjade redan som 14-åring när han blev antagen till Glasgows universitet. Smith visade snabbt att han hade läshuvud och imponerade på såväl lärare som långt äldre samtida studenter. Det var också inom akademien som han skulle spendera lejonparten av sitt yrkesverksamma liv, endast med undantag av några sejourer vid tullverket i Edinburgh.

 

Smith har kallats för både liberalismens grundare liksom den som utvecklade nationalekonomin till vad den är i dag. Före Smiths intåg på arenan var nationalekonomi en spekulativ disciplin utan tydliga regler. Det fanns i stort sett ingen empirisk forskning som kunde visa på för- och nackdelar med givna system, och makthavarna själva tog helt andra skäl i beaktande för ett beslut än den nationella ekonomins bästa. Adam Smith ändrade på det genom sin revolutionerande bok The Wealth of Nations. Hans huvudtes var att om ekonomin fick släppas fritt, utan påträngande regleringar och inskränkningar från staten, så skulle en ”osynlig hand” metaforiskt se till att allt fungerade som det skulle.

 

Även om det var de nationalekonomiska teorierna, särskilt idén om den osynliga handen, som blivit Smiths stora arv för eftervärlden var han under sin samtid kanske mest känd som moralfilosof. Han sa själv att hans stora verk The Theory of Moral Sentiments var det viktigaste han skrivit, och han lade stor vikt vid att undersöka hur ett etiskt handlande skulle kunna se ut. Det står i skarp kontrast till senare karikatyrer av Smith, som framställt honom som en något samvetslös marknadsfundamentalist.

Adam Smith 2

John Stuart Mill

Få människor är så identifierade med en filosofisk inriktning som John Stuart Mill och liberalismen. Han har kallats liberalismens fader och än i dag är det till Mills texter som liberaler söker sig för att avgöra tvistefrågor. Ändå kallade Mill sig aldrig liberal själv under sin livsstil. Genom att fokusera på sin filosofi lyckades han få många meningsfränder som senare kom att utgöra liberalismens grundare. Den har i dag vuxit till att bli en av de största ideologierna över hela världen, och frihetsälskare från alla håll och kanter fortsätter att beundra Mill.

 

Mills barndom har varit föremål för stort intresse. Den var, som han själv erkände i sin självbiografi, extraordinär. Mills far, den på sin tid store filosofen James Mill, hade nämligen bestämt sig för att ge sonen John Stuart den allra bästa skolningen som gick att få. Det innebar att han gav Mill privatlektioner med tunga arbetsuppgifter och nästan omänskliga förväntningar att leva upp till. Även om John Stuart ständigt gjorde fadern besviken rustade det honom för ett långt intellektuellt liv och vid slutet av hans livstid var John Stuart Mill den störste tänkaren i släkten.

 

Mills stora verk heter On Liberty och skrevs 1859. Det var i första hand inte menat som ett inlägg från en liberal synvinkel, även om den snabbt tillskrevs dessa åsikter från andra. Istället var Mills uttryckliga målsättning att skriva en bok om sin utilitaristiska filosofi. Bokens grundpremiss är att beskriva konflikten mellan stat och medborgare som kan råda, samt hur grunderna för ett beslutsfattande ska se ut. Mills tes var att största möjliga lycka åt flest antal människor var det mest önskvärda scenariot – och för att uppnå det menade Mill att vi måste garantera var och en visst mått av frihet.

 

Bokens genomslag i idéhistorien har varit enormt. Särskilt hemlandet England har tagit boken till sitt hjärta och Liberaldemokraterna, som sitter i regeringskoalitionen, delar alltid ut ett exemplar till sin nye ledare för att påminna honom eller henne om partiets rötter. Med ett så stort inflytande är det inte så konstigt att Mill har fått en hel del kritiker genom åren. De flesta kritiska röster höjs oftast från vänster, där många menar att Mills frihetskoncept inte tar tillräcklig hänsyn till en mer komplex samhällssituation. Att On Liberty än i dag, drygt 150 år efter dess tillkomst, är omdiskuterad visar vilket angeläget ämne som Mill berör i boken – och den lär fortsätta att diskuteras i många generationer framöver.

John Stuart Mill 2

About Chronicle

All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined an chunks as necessary, making this the first true generator on the Internet. All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined Lorem Ipsum as their default model text, and a search for web sites.