Tag Archives: Filosofer

Franska revolutionen

Den franska revolutionen är en av de punkter i historien som människor för alltid kommer att minnas och som medför enorm förändring för resten av världen. I fallet med den franska revolutionen skedde flera saker i dess kölvatten: en mängd feodala privilegier avskaffades, flera monarkier avsattes, många samhällen sekulariserades, och i stort kan man säga att den franska revolutionen bidrog till att sprida socialistiska, liberala och demokratiska reformer över i första hand Europa men även resten av världen.

Orsakerna bakom den franska revolutionen är en kombination av de idéer och filosofier som uppkom på 1700-talet och de materiella tillgångar som fanns i Frankrike i slutet av århundradet (eller snarare bristen på materiella tillgångar). Bland borgarna och adeln läste man filosofer som Voltaire och Rousseau, vars tankar tillsammans med sina andra samtida filosofer har kommit att kallas upplysningen. Det var tankar om folkstyre och om människans sunda förnuft. Samtidigt hade den industriella revolutionen skapat en framgångsrik ekonomi i Storbritannien, och många såg deras parlamentariska system som en förebild. Dessa nya tankar inspirerade uppror mot den totala kungamakten som rådde i Frankrike, och droppen som fick bägaren att rinna över skulle bli den missväxt under 1788 som följdes av en mycket hård vinter. Detta fick till följd att livsmedelspriserna steg, samtidigt som arbetslösheten ökade. Trots denna fattigdom bland folket samlade kungen samtidigt ståndsriksdagen för att få till stånd ett nytt beskattningssystem, för att fylla statskassan som tömts av levernet vid hovet och av Frankrikes bidrag till den amerikanska revolutionen.800px-Le_Serment_du_Jeu_de_paume

När det visade sig att det tredje ståndet (borgare och bönder) inte skulle få rösta per capita i denna fråga, och alltså inte få majoritet, utropade de sig självständiga som ”nationalförsamlingen”, och sade sig själva vara den enda församlingen med rätt att fatta beslut om Frankrikes lagar och skatter. Kungen verkade till en början acceptera denna församling, men började snart samla sina militära styrkor runt palatset och över Paris. När rykten började gå att kungen planerade en massaker började folket i Paris ta till vapen. Den 14 juli stormade man Bastiljen i jakt på vapen för att stå sig mot kungens armé. Denna händelse brukar räknas som det verkliga startskottet för den franska revolutionen.

Idag kan det ibland tyckas att det inte längre finns lika viktiga politiska frågor kvar att kämpa för, utan att människor i allmänhet endast söker underhålla sig. Oavsett om det är sant eller inte, finns det verkligen många sätt att underhålla sig idag. Man kan till exempel spela på casino online på Casinosidan.com.

Adam Smith

När den ekonomiska historiens största män räknas upp brukar namnet Adam Smith nämnas allra först. Skotten personifierar på många sätt en hel ideologi, och många efterföljande ekonomer och politiskt intresserade har hittat inspiration och visdomsord i Smiths verk. Det stora intresset för hans gärning har också fått den oundvikliga konsekvensen att Smiths idéer förvanskats och missförståtts genom historien. Ändå är de flesta överens om att Smith tillhör de verkligt stora ekonomerna och filosoferna, som var långt före sin tid med tanker om frihandel och näringsfrihet. Redan under sin livstid blev han känd som en radikal fritänkare, vars idéer vann både anhängare och belackare. Det är därför inte så konstigt att Smith har fortsatt att polarisera människor även efter sin död.

 

Adam Smith föddes 1723 i Skottland och det var också i sitt hemland som han skulle tillbringa större delen av sitt liv. Med undantag för sju års studier i engelska Oxford blev han Skottland trogen och många har poängterat Storbritanniens inflytande på Smiths texter. Han fick en gedigen akademisk utbildning som han påbörjade redan som 14-åring när han blev antagen till Glasgows universitet. Smith visade snabbt att han hade läshuvud och imponerade på såväl lärare som långt äldre samtida studenter. Det var också inom akademien som han skulle spendera lejonparten av sitt yrkesverksamma liv, endast med undantag av några sejourer vid tullverket i Edinburgh.

 

Smith har kallats för både liberalismens grundare liksom den som utvecklade nationalekonomin till vad den är i dag. Före Smiths intåg på arenan var nationalekonomi en spekulativ disciplin utan tydliga regler. Det fanns i stort sett ingen empirisk forskning som kunde visa på för- och nackdelar med givna system, och makthavarna själva tog helt andra skäl i beaktande för ett beslut än den nationella ekonomins bästa. Adam Smith ändrade på det genom sin revolutionerande bok The Wealth of Nations. Hans huvudtes var att om ekonomin fick släppas fritt, utan påträngande regleringar och inskränkningar från staten, så skulle en ”osynlig hand” metaforiskt se till att allt fungerade som det skulle.

 

Även om det var de nationalekonomiska teorierna, särskilt idén om den osynliga handen, som blivit Smiths stora arv för eftervärlden var han under sin samtid kanske mest känd som moralfilosof. Han sa själv att hans stora verk The Theory of Moral Sentiments var det viktigaste han skrivit, och han lade stor vikt vid att undersöka hur ett etiskt handlande skulle kunna se ut. Det står i skarp kontrast till senare karikatyrer av Smith, som framställt honom som en något samvetslös marknadsfundamentalist.

Adam Smith 2

About Chronicle

All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined an chunks as necessary, making this the first true generator on the Internet. All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined Lorem Ipsum as their default model text, and a search for web sites.