Author Archives: admin

Vilka svenska partier är liberala?

I Sverige finns det fyra partier som kallar sig liberala. Liberalerna som menar att man för en socialliberal politik, likaså Centern. Moderaterna å sin sida säger sig vara ett konservativt parti med liberala idéer. Slutligen finns Liberala partiet som närmast är att betrakta som ett nyliberalt parti. Partiet, är för litet för att ha representation i stat och riksdag. I Norge finns det fyra större partier som kallar sig liberaler. Det liberale folkeparti, Fremskrittspartiet, Senterpartiet och Venstre. Danmark har Venstre, Retsforbundet, Liberalt Centrum och Fremskridtspartiet. Det är om man ser på politiken ganska många och stora skiljelinjer mellan de liberala partierna i Skandinavien

Socialliberalism och nyliberalism

Ordet liberalism stammar från latinets ”liber”, som betyder frihet. Sedan kan man skilja sig åt i var man lägger tyngden på frihet. Socialliberalism och nyliberalism till exempel talar om två slags, till synes, helt olika sortes frihet. Inom socialliberalismen ser man individens frihet som det viktigaste, medan nyliberalismen strävar efter ett samhälle med så lite statligt inflytande som möjligt. De stora utförsäljningarna av statliga företag och andra verksamheter under slutet av 1900-talet kan sägas vara ett resultat av nyliberalismens strävan mot frihet från staten och statligt ägande. När Liberalerna stödde förbud mot religiösa friskolor kan man därmed se det som socialliberalisternas seger över nyliberalisterna inom Liberalerna, åtminstone i den frågan.

Liberalismen har gamla anor

Liberalismen kan sägas ha grunden till sin ideologi i den humanism som uppstod under renässansen och sedan utvecklades under århundraden. Liberalerna själva lyfter gärna fram 1600-talets engelska filosof John Locke som urtypen för en liberal, men glömmer då att Locke, även om han hade många och i grunden liberala, politiska idéer och tankar, helt förkastade demokratin, som han ansåg inkräktade på rätten privat ägande. Demokrati är i dag en av liberalismens viktigaste grundstenar. Andra viktiga filosofer som banade väg för liberalismen var Voltaire och Rousseau, samt Adam Smith, vars tankar om individen och staten kan sägas vara de första kornen till nyliberalismen.

Liberalismens historia

Även om liberalismen som politisk ideologi är ett relativt modernt koncept, har tankarna inom ideologin sina rötter längre tillbaka i tiden, i renässansen och de humanistiska strömningar som väcktes då och som började ifrågasätta kyrkans lära. I samband med det engelska inbördeskriget, som fick sin kulmen då kung Karl I avsattes och avrättades, och en republik upprättades, kom många liberala idéer upp till ytan, till exempel folkstyre, rösträtt och likhet inför lagen. Dessa tankar skulle samlas till en ideologi i verk skrivna av John Locke, som av många anses vara den moderna liberalismens fader. Locke utvecklade en idé som på den tiden var radikal, nämligen att de styrande i samhället skulle behöva medgivande från de som styrs, och att de styrande förlorar sin legitima makt så fort de inte längre har detta medgivande.

Under 1600-talet skulle Lockes idéer växa sig allt starkare, för att kulminera i den Ärorika revolutionen 1688. Många anser att grunden för utvecklingen av en modern, liberal nation lades då, eftersom man stadgade i lag att en monark inte kan regera utan parlamentets medgivande.Liberalismens historia 1

1600-talet skulle följas av 1700-talet, upplysningens tid, och under detta århundrade frodades liberalismen. I Frankrike skulle filosofer som Montesquieu förespråka idéer som utmanade det rådande feodalsystemet. Montesquieu menade till exempel att man borde dela upp regeringens makt i olika instanser: en verkställande instans, en lagstiftande instans och en domstol. På detta sätt skulle de två övriga instanserna kunna ingripa om en av dem kränkte människors frihet.

Mot slutet av 1700-talet resulterade det växande missnöjet och de växande liberala tankarna i två revolutioner: en i Amerika och en i Frankrike. Några av de utlösande faktorerna bakom den franska revolutionen var svält som följd av stigande livsmedelspriser. Dessa berodde i sin tur på en svår missväxt. Efter detta följde en hård vinter, vilket ledde till att människor i desperation bröt sig in i förråd för att hitta mat och för att få skydd. Idag behöver vi som tur är inte oroa oss för att svälta, utan kan laga den mat vi vill. Om du vill hitta inspiration till din matlagning finns den en mängd recept på Matklubben.se.

Den franska revolutionen skulle skapa ringar på vattnet i hela världen, och framförallt i Europa. Den ledde till att flera monarkier i Europa ersattes av republiker och att feodala system avskaffades, och den införde demokrati som ytterligare ett ledord i den liberala ideologin.

Adam Smith

När den ekonomiska historiens största män räknas upp brukar namnet Adam Smith nämnas allra först. Skotten personifierar på många sätt en hel ideologi, och många efterföljande ekonomer och politiskt intresserade har hittat inspiration och visdomsord i Smiths verk. Det stora intresset för hans gärning har också fått den oundvikliga konsekvensen att Smiths idéer förvanskats och missförståtts genom historien. Ändå är de flesta överens om att Smith tillhör de verkligt stora ekonomerna och filosoferna, som var långt före sin tid med tanker om frihandel och näringsfrihet. Redan under sin livstid blev han känd som en radikal fritänkare, vars idéer vann både anhängare och belackare. Det är därför inte så konstigt att Smith har fortsatt att polarisera människor även efter sin död.

 

Adam Smith föddes 1723 i Skottland och det var också i sitt hemland som han skulle tillbringa större delen av sitt liv. Med undantag för sju års studier i engelska Oxford blev han Skottland trogen och många har poängterat Storbritanniens inflytande på Smiths texter. Han fick en gedigen akademisk utbildning som han påbörjade redan som 14-åring när han blev antagen till Glasgows universitet. Smith visade snabbt att han hade läshuvud och imponerade på såväl lärare som långt äldre samtida studenter. Det var också inom akademien som han skulle spendera lejonparten av sitt yrkesverksamma liv, endast med undantag av några sejourer vid tullverket i Edinburgh.

 

Smith har kallats för både liberalismens grundare liksom den som utvecklade nationalekonomin till vad den är i dag. Före Smiths intåg på arenan var nationalekonomi en spekulativ disciplin utan tydliga regler. Det fanns i stort sett ingen empirisk forskning som kunde visa på för- och nackdelar med givna system, och makthavarna själva tog helt andra skäl i beaktande för ett beslut än den nationella ekonomins bästa. Adam Smith ändrade på det genom sin revolutionerande bok The Wealth of Nations. Hans huvudtes var att om ekonomin fick släppas fritt, utan påträngande regleringar och inskränkningar från staten, så skulle en ”osynlig hand” metaforiskt se till att allt fungerade som det skulle.

 

Även om det var de nationalekonomiska teorierna, särskilt idén om den osynliga handen, som blivit Smiths stora arv för eftervärlden var han under sin samtid kanske mest känd som moralfilosof. Han sa själv att hans stora verk The Theory of Moral Sentiments var det viktigaste han skrivit, och han lade stor vikt vid att undersöka hur ett etiskt handlande skulle kunna se ut. Det står i skarp kontrast till senare karikatyrer av Smith, som framställt honom som en något samvetslös marknadsfundamentalist.

Adam Smith 2

Liberalism och kapitalism

Den politiska idéhistorien är i stor utsträckning en berättelse om rivaliserande ekonomiska system. Vissa har förespråkat en planekonomisk lösning där staten står som garant för att ekonomin går runt medan andra har menat att det bör vara företag som driver ekonomin framåt. När vi nu går in på det tjugoförsta århundradet kan vi konstatera att det är kapitalismen som tagit hem den stora kampen mellan ideologier. Visst finns det fortfarande stater som försöker motverka det kapitalistiska inflytandet – och få stater har släppt lös på alla regleringar – men det råder mer eller mindre konsensus bland ekonomer om att en ekonomi som grundar sig på individens frihet att producera och konsumera leder till fler fördelar än en planekonomi.

 

Kapitalismens essens är alltså att privata aktörer ska kunna äga, producera eller sälja varor och tjänster. Det står i motsats till ideologier som istället hävdar att det bör vara en central instans, ofta staten, som ska stå för handeln. Kapitalismens förespråkare har hävdat att systemet har stora fördelar framför sina konkurrenter: det leder till incitament att bevara freden eftersom båda parter i en affär är beroende av att handeln fungerar, den skapar ett värde som kommer både köpare och säljare till del, och den motverkar nepotism och korruption. Kapitalismen är dock inte utan kritiker. Vissa har menat att kapitalismen är orättvis eftersom den gagnar den som redan har byggt upp ett kapital och missgynnar den som inte har det, andra hävdar att den leder till utsugning av arbetare. Ändå har i stort sett hela västvärlden i dag anammat kapitalismen, med USA som traditionellt sett stått först i ledet.

 

Även om kapitalismens grundläggande idé, att företag och privatpersoner som producerar och konsumerar ska utgöra den drivande faktorn i en ekonomi, har fått enormt genomslag är det få som har tagit den hela vägen till 1700-talsekonomens François Quesnays radikala lära. Den har fått det franska namnet laissez-faire, som kan översättas ungefär till ”låt ske”. Quesnay förespråkade att handeln skulle få pågå oreglerad och att full näringsfrihet skulle råda. Sedan dess har begreppet laissez-faire problematiserats något av ekonomer och akademiker, men Quesnays teori har ändå inspirerat många som vill sätta friheten i första rummet.

 

Sverige må ha en lång historia av socialliberalism, men vi är utan tvekan ett land där kapitalismen har fått växa. Ett exempel på det är att alltfler väljer att starta sitt eget företag. För en småföretagare går dock mycket tid åt bokföring och fakturering, vilket är en anledning till att Fakturino, vars huvudverksamhet är fakturaköp, finns. Via dem kan företag sälja sina fakturor till större aktörer, vilket frigör pengar och sparar tid.

Liberalism och kapitalism 1

John Stuart Mill

Få människor är så identifierade med en filosofisk inriktning som John Stuart Mill och liberalismen. Han har kallats liberalismens fader och än i dag är det till Mills texter som liberaler söker sig för att avgöra tvistefrågor. Ändå kallade Mill sig aldrig liberal själv under sin livsstil. Genom att fokusera på sin filosofi lyckades han få många meningsfränder som senare kom att utgöra liberalismens grundare. Den har i dag vuxit till att bli en av de största ideologierna över hela världen, och frihetsälskare från alla håll och kanter fortsätter att beundra Mill.

 

Mills barndom har varit föremål för stort intresse. Den var, som han själv erkände i sin självbiografi, extraordinär. Mills far, den på sin tid store filosofen James Mill, hade nämligen bestämt sig för att ge sonen John Stuart den allra bästa skolningen som gick att få. Det innebar att han gav Mill privatlektioner med tunga arbetsuppgifter och nästan omänskliga förväntningar att leva upp till. Även om John Stuart ständigt gjorde fadern besviken rustade det honom för ett långt intellektuellt liv och vid slutet av hans livstid var John Stuart Mill den störste tänkaren i släkten.

 

Mills stora verk heter On Liberty och skrevs 1859. Det var i första hand inte menat som ett inlägg från en liberal synvinkel, även om den snabbt tillskrevs dessa åsikter från andra. Istället var Mills uttryckliga målsättning att skriva en bok om sin utilitaristiska filosofi. Bokens grundpremiss är att beskriva konflikten mellan stat och medborgare som kan råda, samt hur grunderna för ett beslutsfattande ska se ut. Mills tes var att största möjliga lycka åt flest antal människor var det mest önskvärda scenariot – och för att uppnå det menade Mill att vi måste garantera var och en visst mått av frihet.

 

Bokens genomslag i idéhistorien har varit enormt. Särskilt hemlandet England har tagit boken till sitt hjärta och Liberaldemokraterna, som sitter i regeringskoalitionen, delar alltid ut ett exemplar till sin nye ledare för att påminna honom eller henne om partiets rötter. Med ett så stort inflytande är det inte så konstigt att Mill har fått en hel del kritiker genom åren. De flesta kritiska röster höjs oftast från vänster, där många menar att Mills frihetskoncept inte tar tillräcklig hänsyn till en mer komplex samhällssituation. Att On Liberty än i dag, drygt 150 år efter dess tillkomst, är omdiskuterad visar vilket angeläget ämne som Mill berör i boken – och den lär fortsätta att diskuteras i många generationer framöver.

John Stuart Mill 2

About Chronicle

All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined an chunks as necessary, making this the first true generator on the Internet. All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined Lorem Ipsum as their default model text, and a search for web sites.