Adam Smith
När den ekonomiska historiens största män räknas upp brukar namnet Adam Smith nämnas allra först. Skotten personifierar på många sätt en hel ideologi, och många efterföljande ekonomer och politiskt intresserade har hittat inspiration och visdomsord i Smiths verk. Det stora intresset för hans gärning har också fått den oundvikliga konsekvensen att Smiths idéer förvanskats och missförståtts genom historien. Ändå är de flesta överens om att Smith tillhör de verkligt stora ekonomerna och filosoferna, som var långt före sin tid med tanker om frihandel och näringsfrihet. Redan under sin livstid blev han känd som en radikal fritänkare, vars idéer vann både anhängare och belackare. Det är därför inte så konstigt att Smith har fortsatt att polarisera människor även efter sin död.
Adam Smith föddes 1723 i Skottland och det var också i sitt hemland som han skulle tillbringa större delen av sitt liv. Med undantag för sju års studier i engelska Oxford blev han Skottland trogen och många har poängterat Storbritanniens inflytande på Smiths texter. Han fick en gedigen akademisk utbildning som han påbörjade redan som 14-åring när han blev antagen till Glasgows universitet. Smith visade snabbt att han hade läshuvud och imponerade på såväl lärare som långt äldre samtida studenter. Det var också inom akademien som han skulle spendera lejonparten av sitt yrkesverksamma liv, endast med undantag av några sejourer vid tullverket i Edinburgh.
Smith har kallats för både liberalismens grundare liksom den som utvecklade nationalekonomin till vad den är i dag. Före Smiths intåg på arenan var nationalekonomi en spekulativ disciplin utan tydliga regler. Det fanns i stort sett ingen empirisk forskning som kunde visa på för- och nackdelar med givna system, och makthavarna själva tog helt andra skäl i beaktande för ett beslut än den nationella ekonomins bästa. Adam Smith ändrade på det genom sin revolutionerande bok The Wealth of Nations. Hans huvudtes var att om ekonomin fick släppas fritt, utan påträngande regleringar och inskränkningar från staten, så skulle en ”osynlig hand” metaforiskt se till att allt fungerade som det skulle.
Även om det var de nationalekonomiska teorierna, särskilt idén om den osynliga handen, som blivit Smiths stora arv för eftervärlden var han under sin samtid kanske mest känd som moralfilosof. Han sa själv att hans stora verk The Theory of Moral Sentiments var det viktigaste han skrivit, och han lade stor vikt vid att undersöka hur ett etiskt handlande skulle kunna se ut. Det står i skarp kontrast till senare karikatyrer av Smith, som framställt honom som en något samvetslös marknadsfundamentalist.
